Hur vi påverkas av årstiderna

Allmänt, Arbete & Utbildning, Traditioner & Årstider, Träning & Hälsa / Konflikt / Permalink / 0
Jag stängde av radion precis, jag brukar lyssna på Konflikt på lördagsmorgnarna och lär mig alltid massor av intressanta saker men nu stod rasismen mig upp i halsen. Rasism i USA, rasism i Sverige, rasistiska - och nazistiska -  demonstrationer på bokmässan den 30 september, läser om personer som får handskrivna lappar i brevlådan med rasistiska budskap och hör på radion om självhjälpsgrupper som innbär att man arbetar med sin egen inneboende rasism. Att höra det där ordet i alla sammanhang dränerar mig på energi och gör mig arg. Jag ser rasism på min arbetsplats, personer som är utsatta för rasism dagligen. Ibland kan man inte göra mycket, ibland kan man det - göra mycket - bara genom att sätta ner foten och visa var man står, visa lite civilkurage. Vi kan t.ex. rösta nästa söndag för att förhindra att rasistiska värderingar sprider sig i samhället och i den värdegrundsplattform som kyrkan innebär.
 
Svenska kyrkan har under många år haft interna konflikter och varit en arena för ideologier just inom värdegrundsfrågor. Det har funnits kraftiga motståndare till att kvinnor ska få arbeta som präster vilket är helt absurt, så fruktansvärt förnuftsvidrigt, men motståndarna är inte borta, de finns fortfarande där. Vi har många som motsätter sig samkönade äktenskap något som vi i andra politiska sammanhang tar för givet idag men motståndarna vet var de ska hitta likasinnade och de har hittat sin arena för att sprida dessa värderingar. En tredje viktig fråga som tas upp i samband med kyrkovalet är svenska kyrkans roll när det gäller att omhänderta flyktingar och ge flyktingar en fristad, något som inte alla heller gillar.
 
De stora frågorna om kyrkans roll är självklart viktiga och vill man inte att kyrkan ska ha den roll den har i dag så kan man givetvis strunta i att rösta eller så röstar man på det alternativ som vill frikoppla kyrkan från politiken, men enligt mig är det viktigt att rösta så länge vi är röstberättigade. Många av oss har gått ur kyrkan. Jag gjorde det under några år men gick med igen. Att få bort kyrkovalet kanske vore det bästa, valet 2013 kostade 150 miljoner kronor, men så länge vi har ett kyrkoval är det enligt mig viktigt att ta ställning om inte annat mot racismen. Eftersom det finns många som vill att kyrkan ska spela en ännu större roll som traditionsbärare av gamla koncervativa kulturvärden är det viktigare än någonsin att sätta ner foten, sen kan man fråga sig vad SD i praktiken kan göra. Dock vet vi att de mobiliserar mer än någonsin. Från att vid tidigare val ha 160 namn på valsedlarna har de nu 1000. De vill ta över och hoppas att få andra går och röstar. Nedan får du lite info om du vill veta mer om vad du kan rösta på och vad de olika alternativen står för. (källa Metro.se)
 
 
Eolshälls gård förra året vid den här tiden
 
 
Veckorna rusar på och jag hinner inte ens fota. Ibland känner jag mig som en maskin eller programstyrd robot. Jag vaknar på morgonen och maskinen måste tänka: Var ska jag vara idag? Vilken tid börjar jag? Därefter går allt på autopilot. En trave matlådor står i kylen. Förra söndagen lagade jag i ordning åtta stycken eftersom jag ofta är borta till sena kvällen. Jag greppar en eller två och stoppar ner dem i ryggsäcken tillsammans med träningskläder om det är träningsdag och gör det som ska göras och åker i väg. I kalendern står hur länge jag ska jobba och så kommer jag hem framåt åtta, nio på kvällen och slänger mig på schäslongen och pustar ut någon timme innan jag ställer klockan och somnar.
 
Den enda kvällen jag inte hade något planerat var i tisdags, men då jobbar jag till sex och när jag väl var hemma vid halvsju, sju och fått i mig mat somnade jag framför tv:n. Jag vaknade till ett otäckt program om Nordkoreas upprustning och slumrade till igen. Alla vidrigheter vävdes in i mina drömmar och när jag väl vaknade och skulle gå och lägga mig tänkte jag  "hellre är jag på gymmet om kvällarna eller ute med nån vän än att uppleva liknande kvällar". Jag mår bra av att få "skaka av mig" allt som egentligen bör stanna på jobbet, men genom att kliva in i en sluss mellan jobb och hem slipper jag dra med mig allt till hemmets trygga vrå. Här undviker jag att öppna mail, sätta mig vid datorn och gör allt för att slippa tänka på det som väntar nästa dag eller nästa vecka.
 
Att växla arbetsplatser skapar variation i tillvaron. Hälften av tiden tillbringar jag på Kungsholmen. Jag gör avstickare till Odenplan, Solna och stannar upp i Hornstull på hemvägen. Jag kan äta lunch med vänner och jag får nya vyer. Den andra häften är jag vid Gärdet och ser en helt annan sida av stan. Jag ser färjorna över till Finland, människor med resväska istället för jobbportföljer och ryggsäckar. Det är lätt att knalla ner till Östermalm och i förra veckan promenerade jag Narvavägen ner till Djurgårn. Att vistas på flera platser är stimulerande och jag får nya impulser. Förra året åkte jag mellan punkt A och punkt B, morgon och kväll och tvingades ta mig igenom nålsögat vid Slussen vilket jag äntligen slipper efter fem års pendlande med byte just där.
 
När helgen kommer hinner jag reflektera och tänka och funderar givetvis på om det ska vara såhär? Ska jag jobba så här mycket? Men så länge själva jobbet ger så mycket som det ger finns det ingen anledning att skala ner på timmarna. Jag känner att jag gör nytta och det finns inte mycket att skala ner på. Ska jag dra ner på timmar får jag troligen klara samma jobb på kortare tid. Frågan är vad man gör av sin fritid. Ska den vara uppbokad eller fri för vila och fri för spontana infall? Någon sorts balans i detta är väl bra. Igår var jag ut och åt med några vänner men valde att dricka alkholfritt för att inte förstöra hela lördagen och idag är jag glad för det.
 
På grund av att alkoholen förstärker effekten på viss medicin blir jag trött och slö och orkeslös vid bara ett glas. Därför dricker jag istället hejdlöst på sommaren ha ha :). Nej, inte riktigt så. Men att dricka vin på sommaren är en frihet jag gärna tackar ja till eftersom jag har obegränsat med ledighet och kan sova och vila obehindrat om jag vill. Men under terminerna har man ju bara två dagar att tanka energi på och då måste jag vara rädd om mig för att orka. Ibland får jag påminna mig själv om att heltid inte är och aldrig har varit någon självklarhet för mig. Det är nu många år sen jag var sjukskriven på deltid men jag får inte glömma att det krävs en viss självdisciplin och en viss investering för att vara frisk och må bra. Investeringen består av åtta timmars sömn, hälsosam mat, motion och styrketräning, förebyggande psykiatrisk behandling samt en begränsad mängd alkhol. Detta betalar sig i god hälsa och mer pengar i plånboken.
 
Ute är det fortfarande grönt. Ofta kan man fortfarande bada vid den här tiden och det finns säkert många som gör det men för mig har det känts som höst ganska länge nu. Den tunna kappan räcker inte om jag inte vill frysa men det är för tidigt för höstkappa, igår gick jag omkring med skinnjacka. Snart faller löven i Rålis och jag hoppas ta den vägen till Hornstull någon dag innan regnet kommer och förstör alla vackra lönnlöv. Att sparka runt lönnlöv som fallit ner är en härlig känsla jag burit med mig sen länge. I terapin har jag läxor. Jag har alltid haft små läxor men nu är det viktigare än tidigare att jag gör dem eftersom jag bara går till terapeuten var fjortonde dag. Jag ska kartlägga och fundera kring varför hösten påverkar mig som den gör och nu när jag tänker efter minns jag att det fanns en tid när jag älskade höstarna. När jag flyttat hemifrån och börjat studera tyckte jag hösten var den bästa årstiden då jag fick kraft och energi till nya goda vanor och rutiner.
 
Men det är skillnad på höst och höst. September med sina vackra färger, underbara dofter och klara luft kan kännas inspirerande och uppiggande medan november ofta är en månad som gör att jag tappar tron på mig själv och min förmåga. Jag går ner i sparlåga och försöker bara färdas framåt. Om jag skulle identifiera november som en riskfaktor så som jag gör i min profession, behöver jag kartlägga och fundera kring hur jag kan förebygga att nobvember påverkar mig som det gör. Jag ska nog ägna en liten stund åt det idag. Några skönlitterära böcker blir det inte så här års men jag vill försöka komma igång med några fackböcker eller biografier. För mig är det alltid lättare att ägna mig åt den typen av litteratur när jag har mycket annat att tänka på, har inte förmågan att tränga mig in i romaner mer än vid sammanhängande ledighet.
 
Nu är det tvätt och lite terapeutiskt arbete, vila och återhämtning. Ikväll ska jag ut på stan. Egentligen orkar jag inte men det är alltid bra att ta sig utanför dörren. Livet rullar på i nån sorts gråskala täckt av färgstänk i alla tänkbara färger. Igår pratade mina vänner om att flytta till andra platser. Inte långt men kanske främst att komma från stan. Stockholm har fördelar och nackdelar. En nackdel är att det är så mycket folk överallt att man knappt kommer fram genom den infrastruktur som råder. Det är trångt och kommunikationerna skapar problem och irritation. Det är överfullt på restauranger, gym, biografer och caféer vintertid och på somrarna finns inte en endaste liten plätt på de få badplatser som Stockholm erbjuder i turistbroschyrerna. På de underbara stråken längs stränderna är det svårt att ta sig fram p.g.a. de tätt befolkade lemmeltågen. I gengäld har jag min familj här, mina vänner, jag trivs med närheten till museer, biografer, jag har friheten och variationen.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Har du hamnat rätt i livet? Är det så att du fortfarande kan påverka var du vill bo och hur du vill forma ditt liv, hur du vill forma samhället kan det vara värt att fundera över på vilket sätt du vill göra det.
 
 
 
Än är det grönt överallt i Hägerstenshamnen
 
Jag gillar att ta fram höstkläder igen.
 
Båtarna ligger kvar ett tag till
 
Förra året såg pelargonerna ut såhär i slutet av september,
nu har regnet mosat ner dem och det finns inte mycket kvar på varje stängel
 
 
 
 
Det brukar kallas Det bortglömda valet och vad är det egentligen vi röstar på och om? Valet handlar om vem som ska styra kyrkan de kommande fyra åren – lokalt, regionalt och nationellt.

Lokalt: Val till kyrkofullmäktige
Behandlar frågor som rör den lokala församlingen eller pastoratet, exempelvis hur körverksamhet ska se ut.

Regionalt: Val till stiftet
Stiftsfullmäktige är högsta beslutande organ i var och ett av de 13 stiften. De ska bland annat stödja församlingarna och bidra med expertis.

Nationellt: Val till kyrkomötet
Kyrkomötet är högsta beslutande organ i Svenska kyrkan med sina 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans övergripande frågor

Socialdemokraterna (29,4 %)
– Kyrkan ska vara öppen och välkomnande för alla oavsett tro.
– Barn- och ungdomsverksamhet ska vara gratis och musiken, exempelvis körverksamheten, är viktig.
– Över 20 000 personer är anställd inom kyrkan. Det ska finnas en vilja att vara landets bästa arbetsgivare.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK (15,3 %)
– Bryt partipolitiseringen. Kyrkans frågor är inte partipolitiska utan teologiska.
– Musiken är Guds gåva och körsången är en viktig folkrörelse.

Borgerligt alternativ (12,6 %)
– Vill ha större frihet att välja församling och att fördela den egna kyrkoavgiften på församlingar man vill stödja.
– Vill utreda om det ska finnas golv och tak för kyrkoavgiften för att motverka att folk går ur kyrkan.
– Det är särskilt viktigt att kyrkan stödjer kristna som lider av förföljelse.

Centerpartiet (11,9 %)
– Kyrkan ska stå för öppenhet och mångfald. Dop, vigslar och begravningar måste kunna vara både storslagna och enkla.
– Svenska kyrkan ska vara modig och stå upp och vara tydlig i det kristna budskapet.

Sverigedemokraterna (6,0 %)
– Svenska kyrkan ska vara tydlig i sin kristna identitet.
– Den ska värna, vårda och visa kulturarvet.
– Kyrkan ska våga ta plats, även i förorter och parallellsamhällen. Ensamma äldre, brottsoffer och unga i psykisk ohälsa ska prioriteras i det sociala arbetet.

Frimodig kyrka (4,8 %)
– Svenska kyrkan ska vara fri från partipolitik och inte styras utifrån sekulära riksdagspartiers beslut.
– Kyrkan ska präglas av kärlek till Herren Jesus Kristus.
– ”Politiken” ska ersättas av ”Jesus i centrum”, från lokal nivå till Kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan (4,8 %)
– Kyrkan behöver forma nya gudstjänstformer över generationsgränserna.
– Vill satsa på musiken som en väg in i gudstjänster.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (4,7 %)
– Klimat och miljö är viktigast. Vill ha fler solceller på församlingarnas byggnader och att fler miljöcertifieras.
– Kyrkorummet ska öppnas för mer kultur: som dans, bild och teater.

Öppen kyrka (4,6 %)
– Tolka bibeln i nuet och visa öppenhet mot andra kyrkor och religioner.
– Vill satsa på människor före hus.

Fria liberaler i Svenska kyrkan (3,3 %)
– Kyrkan ska ta än större socialt ansvar med ideella insatser.
– Barn och unga ska få ökad kunskap om den kristna tron.

Vänstern i Svenska kyrkan (2,4 %)
– Kyrkan ska ha en ökad närvaro i mångkulturella sammanhang.
– Alla präster ska viga par oavsett kön och könsidentitet.

Kyrklig samverkan i Visby stift (0,2 %)
– Administrationen i kyrkan ska förenklas. Besluten ska fattas nära medlemmarna.

Gröna kristna
– Kyrkan ska vara tillgänglig för alla. Nattvarden ska vara alkoholfri och glutenfri.
– Vill att alla församlingar ska nå miljödiplomering.

Trygghetspartiet
– Människor måste få mer insyn i vad de får för sin kyrkoskatt. Därför behövs mer tydlighet i den ekonomiska redovisningen under mandatperioden.

Vägen
– Vill att medmänniskor ska växa i sin tro och arbeta för skapelsens framtid.

Källa: Svenska kyrkan

 
 
Till top