När jag läst ett tag blev jag karaktären

Allmänt, Poesi & Litteratur / Helena Henschen, Helena von Zwigbergk, Inger Alfvén, Karin Alvtegen, Kristina Sandberg, Linda Olsson, Linn Ullman, Litteratur, Marie Hermansson, Relationsromaner, nextory / Permalink / 0
Det är en riktigt tyst morgon i hamnen. Endast en och annan med handduk runt halsen eller morgonrock på sig kommer gåendes från bryggan. Jag har inte kommit mig för att gå ner och doppa mig denna morgon. Efter att jag kom hem från Spanien har jag blivit märkligt kräsen med badtemperaturen, jag som alltid gillat när det är svalt i vattnet och inte ryggar för 15 grader tycker nu att det är lite för kallt när det är 18,5 som det var i går. Så länge det är varmt i luften är det helt okej och det är det idag även om solen inte skiner, så jag ska nog gå ner om en stund, man får ta ombyte med sig helt enkelt. Så är jag uppväxt, vi badade i alla väder.
 
Annars hörs bara måsarna. Jag älskar dom. Hur kan man vara så förtjust i måsar? Och tornseglarna. Härom dagen när min granne och jag satt och fikade på min balkong kom en tornseglare flygande rakt mot oss och kröp hastigt in intill stuprännan intill så vi fick se den på nära håll. Alldeles svart och större än jag trott, de ser ju så små ut när de flyger högt uppe i skyn. Sen flög den vidare. Jag har hört att de aldrig är stilla, att de aldrig stannar till eftersom de har svårt att lyfta igen och att de kan flyga omkring i flera år i sträck. De parar sig i luften men sen måste de väl rå om sina ungar nånstans? När jag läser om dem står det att de kan nå en hastighet på 200 km/timmen. Nere på gräsmattan har vi nu en drös med Canadagäss, de betar av gräset och hoppas väl på att någon generös liten pojke eller flicka ska komma med bröd under dagen. Hur kan man vara så fäst vid alla dessa tama fåglar?
 
Jag lever på balkongen. Morgon, middag, kväll. Resten av veckan är rättså späckad men sedan jag kom hem från Mallorca i torsdags har jag i princip levt på balkongen. Det har varit ljuvligt skönt. Det är städat i lägenheten och när jag är ledig njuter jag av att kunna hålla efter. Jag lyssnar på böcker. Läser E-böcker också men mest lyssnar jag. Mina lurar gick sönder på resan och jag har skickat efter nya men mest lyssnar jag i en liten högtalare jag ansluter till mobilen. Just nu läser jag böcker av Linda Olsson. Fantastiska böcker. Samtidigt läser jag en av Linn Ullman. Inte den senaste, den har jag läst, en gammal.
 
Jag minns den sommaren då jag var så sjuk. Det var för två år sen och jag insjuknade vid den här tiden. Jag hade varit i Halland på målarkurs och kom hem och fick feber. Det var den 14 juli. Jag blev inlagd och inte utskriven förrän den 30 juli. Det var en svår tid men min räddning var läsningen. Under vinterhalvåret orkar jag inte läsa så mycket skönlitteratur, jag har svårt att fokusera så det blir mest biografier och fackböcker och självhjälpsböcker. Då för två år sen läste jag trilogin om Maj av Kristina Sandberg. Den etsade sig djupt, djupt in i mitt medvetande, och under den veckan eller de veckor jag lyssnade på de drygt 50 timmarna om Maj gick jag in så för min läsning att jag närapå blev Maj själv. Jag började baka som hon, vädrade kläder och skötte om mitt hem. Jag var så svag och orkade inte så mycket men det var en räddning för mig då, att ha något att fokusera så djupt på.
 
Det är det som är så fantastiskt med skönlitteratur, att man kan släppa taget om det man har och gå in i en annan värld. Linda Olsson är lik Kristina Sandberg på det sättet. Båda kan verkligen skapa magi. Det är det ju många som kan men på vinterhalvåret har jag svårt att släppa taget och tillåta mig dras med in i andra världar, då håller jag mig till det som är verklighetsnära. Men på sommaren när inget annat håller taget om mig kan jag tillåta mig att gå in i världar jag annars håller långt i från mig, jag tillåter mig att dras med och känna djupa känslor jag annars inte alltid mäktar med. Jag kan känna längtan, sorg, glädje och andra känslor som jag kanske väljer att hålla på avstånd till vardags.
 
Jag har några favoritförfattare, men tyvärr ger de ut böcker alldeles för sällan och jag har svårt att hitta nya. Jag älskar att läsa samtida, svenska kvinnliga författare i min egen ålder och lite yngre och lite äldre som skriver relationsromaner; Karin Alvtegen, Inger Alfvén, Linda Olsson, Helena von Zweigbergk, Marie Hermansson, Linn Ullman (norsk), Maj-Gull Axelsson, Vibeke Olsson, Kristina Sandberg, Lena Andersson, Herbjörg Wassmo (norsk), Helena Henschen m.fl. Jag kommer inte på fler nu men önskar jag kunde få fler tips. Jag tycker om att läsa om miljöer jag känner igen antingen de är nutida eller historiska.
 
Eftersom jag trots att jag i stort sett alltid läser, har ganska svårt att läsa vill jag inte gärna påbörja böcker jag inte kommer att gilla. Jag fastnar lätt och blir så besviken när jag tvingas ge upp efter halva boken när jag inser att kvinnorna saknas och inga relationer kommer att belysas. Som när jag blev rekommenderad Jan Guillous Brobyggarna. Jag hade väldigt svårt att tro att jag skulle gilla Jan Guillou men i brist på annat började jag läsa den och tänkte att jag måste ju bilda mig en uppfattning om honom, jag har ju bara läst Ondskan. Men jag läser så långsamt och möter så mycket motstånd när jag läser och då måste boken vara riktigt, riktigt bra för att jag ska orka. Det är klart att det finns undantag, det händer att jag läser lättlästa deckare men generellt sätt kan jag inte plöja böcker på det sätt som många kan och läsa dem på några timmar. Så jag håller mig mest till säkra kort.
 
Uppläsaren är viktig också. Numera är de flesta uppläsare bra, det har blivit en sån stor bransch, men förr kunde man stöta på uppläsare som var alldeles för teatrala. Det förtog lite av läsupplevelsen. De kan också vara så att rösten vaggar en till sömns eller som i det fallet jag gång på gång började på Ljuset vi inte ser av Anthony Duerr och inte kunde fokusera för att jag fick sexuella fantasier bara av att höra Magnus Rossmans röst. Jag har alltid gillat Magnus Roosmanns, både att se och lyssna på, så tyvärr har jag inte lyckats läsa Ljuset vi inte ser. Jag får kanske läsa den som E-bok, lite mer neutralt.
 
Men tillbaka till det här med balkongliv. Det är verkligen underbart med balkong på sommaren när jag är ledig. Även om det är mörka moln på himlen sitter jag på min balkong, som nu. Börjar det dugga fäller jag upp mitt rektangulära parasoll som täcker min soffa som ett tak och så sitter jag här och njuter av att vara ute och samtidigt så nära till allt inne, nästan som i en villa. Jag ligger ofta i min soffa så som jag låg i hammocken hemma på tomten när jag växte upp och somnar en stund under bar himmel eller känner tryggheten från markisen ovanför, som ett litet bo. Det ger mig sån ro i själen. Ibland har jag tänkt om de här dagarna som gått sen jag kom hem i torsdags; "Vart tog de vägen?". "Jag har bara varit här hemma i Hamnen och latat mig och inte gjort nånting". Men det är så ljuvligt skönt att tillåta sig det, att tillåta sig att bara vara och inte vara så aktiv och nyttig, att släppa vardagen och njuta av min lägenhet som den sommarbostad den faktiskt kan fungera som.
 
Ikväll ska jag iväg och träffa min son. Jag hämtade cykeln på verkstaden igår så jag ska cykla in till stan och göra några ärenden innan. Jag behöver börja röra på mig lite men har inte orkat. I morgon är jag bortbjuden och på torsdag ska jag själv ha gäster. Ibland är det svårt att låta bli att tänka på att tiden är knapp på sommaren men jag kämpar och vet att jag har en hel vecka kvar när jag kommer hem från Skåne. Då kan jag återigen leva balkongliv och lyssna till måsarna, gässen och tornseglarna. En och annan båt hörs ute på fjärden, en hund skäller långt borta. Annars är det tyst, tyst. Det är mitt i juli och många i området är bortresta och resten håller sig inne såhär på morgonen när det är molnigt och lite kyligt. Jag ska lyssna vidare på I skymningen sjunger koltrasten och längtar efter att få börja på ytterligare en bok, och ytterligare en och ytterligare en...
 
 
Bryt upp, bryt upp och unna dig böcker och läsupplevelser i sommar. När du väl läst ett tag infinner sig ett lugn och ett fokus som inte finns där från början. Det är då du verkligen kan börja ta in det du läser och njuta av läsupplevelsen.
 
 
 
Böcker är som broderi, de ska ta tid och läsningen ska inte vara nyttig, du behöver bara släppa allt annat.
 
Balkongliv
 
 Fantastisk bok jag just avslutat
 
 
Till top