Hur ska jag kunna hålla tyst?

Film & Musik, Träning & Hälsa / Permalink / 0
Behovet av att skriva  
Nyss hemkommen har jag satt mig vid datorn för att återigen knåpa i hop några ord att posta i min blogg. Kanske har jag kommit igång på allvar igen. Kanske har behovet av att skriva åter väckts till liv efter en lång och härlig sommar. Ett tag var jag osäker på om jag hade något kvar att skriva eller om jag skrivit av mig helt och hållet men nu när jag just fått beskedet att jag ska vara hemma en vecka och inte får prata växte plötsligt längtan efter att uttrycka mig och vara kreativ.
 
Halsdoktorn 
Jag har varit hos en öron näsa halsläkare. Han förbjöd mig att prata på minst en vecka. Om en vecka ska jag ringa honom för att se om min sjukskrivning ska bli förlängd eller om han tillåter mig att gå och arbeta. Det känns oerhört befriande när någon säger till på skarpen. Jag behöver det just nu. Det är lätt att tycka att jobbet är viktigare än något annat men så är det ju inte. Den här sortens beslut måste någon annan ta åt mig, jag klarar det inte riktigt själv. Så det var bara att åka hem igen med fullastad ryggsäck och lägga mig på schäslongen och fundera på vad jag ska ägna veckan åt. Jag blev något lättad när jag fick veta att jag fick arbeta halvtid hemifrån. Detta gör att det blir mindre jobbigt att komma tillbaka om en vecka, jag har lite att göra och samtidigt får jag möjlighet att vila.
 
Svälja en kamera  
Jag fick svälja en kamera och han konstaterade att jag fortfarande har en infektion under stämbanden. Han berättade också att jag har och har haft det som hos små barn kallas falsk krupp. Enligt doktorn är det en mycket ovanlig diagnos hos vuxna men det förklarar mina symtom en månad tillbaka som när de var som värst gjorde att jag trodde jag skulle kvävas eller dö av en hjärtattack när jag hostade. Mina hostanfall höll på att fullständigt ta knäcken på mig. Denna skällande hosta i tid och otid och så denna extremt hesa, väsande röst. Jag känner mig lättad för tidvis har jag inte kunnat låta bli att tro att det återigen är mögel i min lägenhet men nu kan jag slappna av och vet att det kommer att gå över. Om två veckor trodde han att jag skulle vara frisk. Jag är inne på min sjunde vecka nu och eftersom infektionen och astman tar mycket på krafterna blir det utmärkt att stanna hemma och ta igen sig en vecka.
 
Höst ute   
Ute är det höstkänsla. Solen var framme nyss och lyste på mina tomatklasar på balkongen. Några tomater är röda men inte alla. Jag tvekar att ta loss dem, men snart har jag nog inget val. Mitt team på jobbet skulle ha teambuilding här på torsdag, nu får jag lov att ställa in. Vi får ta den en annan gång. Frågan är om jag kan ha mitt barnbarn i helgen, kanske en stund. Vi får tala med teckenspråk. Framförallt är det strikt vila som gäller vilket innebär att det kommer att konsumeras många avsnitt av diverse tv-serier och filmer. Och så har jag bloggen. Så skönt att äntligen komma igång med den. Jag kan ju tillåta mig promenader och göra ärenden som inte kräver samtal. Det gäller att planera så att jag slipper utsätta mig.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Upp med humöret, snart är det slut på sjukdomstider.
 
 
Tagit idag från min balkong
 
Jag älskar min keramikvas jag köpte i Kivik i somras
 
 
 
Till top