Det finns inget ont som inte har något gott med sig

Snart klart 
De börjar bli färdiga med badrummet ovanför. Man hör lite hamrande och ibland är det någon som borrar men den kraftiga bilningen i betongen är över. Killen som bodde där försvann snabbt som ögat när han fick höra av föreningen att han var tvungen att totalrenovera badrummet p.g.a. att duschen var felbyggd av någon före honom. Han inte bara sålde, han försvann direkt. Föreningen krävde att mäklaren skulle informera vid visningen vilket han inte gjorde. Men tjejen som köpte var inte dum. Hon såg att inspektionsluckan satt mitt inne i duschen (vattnet rinner rakt ner till mig genom denna och hennes rör var sönderrostade) och bestämde sig för att låta bygga om badrummet och blev positivt överaskad när hon fick veta att hon skulle få ersättning från föreningen. Tjejen är i min ålder och ensam. Två av hennes tre vuxna barn har flyttat för länge sedan och nu flyttar den tredje. Hon var här och fikade i förra veckan och vi hade mycket att prata om. Inget ont som inte har något gott med sig!
 
Ny balkong 
Det innebär att jag snart kan börja packa upp alla mina saker som jag packade ner i höstas när den andra läckan ägde rum. Jag har inte använt rummet sedan dess, har inte kommit mig för att ställa i ordning i rädsla för att det ska börja rinna vatten igen. Pausen från arbete får mig att börja vilja göra saker igen. Jag vill göra om lite hemma och jag behöver fixa och göra snyggt. I köket hänger sladden till taklampan över bordet för att kåpan gått sönder, sånt som jag varit blind för, men nu vill jag fixa och göra snyggt. Därför var Snickaren här igår. Han som renoverat mitt lilla rum två gånger på föreningens bekostnad. Han tittade på balkongen och lovade att försöka hinna lägga nytt golv innan sommaren. Det gamla har ruttnat efter många års regnande och snöande. Balkongen är högst upp och har inget tak. Inte många snickare skulle ta sig tid för ett så pass litet jobb men vi har fått bra kontakt efter allt som varit. Inget ont som inte har något gott med sig!
 
Tapeter 
Troligtvis ska han fixa mitt sovrum också, men det blir inte förrän till hösten. Så många gånger som jag tapetserat i min dar, jag kan inte räkna dem. Kanske rör det sig om tjugo rum. Och så alla som jag målat. Det har hört till mitt hypomana drag att tapetsera och måla. Nu får det vara nog, jag orkar helt enkelt inte. Rummet har strukturtapet som måste tas bort eller bredspacklas och det överlåter jag åt honom. Jag ska åka och se ut någon fin tapet i sommar och så får han fixa det sen. Han ska bygga en snygg gardinstång också och så ska jag köpa en gavel till sängen. Jag vill göra det där lilla extra som jag inte gjorde när jag flyttade in.
 
Mycket besvär  
Det har varit mycket besvär p.g.a. läckan, minst sagt. Den orsakade mögel i min lägenhet som orsakade mycket sjukdom och sjukfrånvaro, medicinering i form av många antibiotika- och kortisonkurer. Ni som läst bloggen sedan hösten 2014 minns hur jag satt nere på Palma och andades i min Pari Boy flera gånger om dagen, jag kunde varken bada eller sola och var så sjuk på planet att jag fick ligga på tre säten. Jag var sjuk jämt och jag hade otroligt svårt att andas varje gång. Detta ledde givetvis till inkomstbortfall som jag inte blev kompenserad för.
 
Försökte föra mig bakom ljuset 
Föreningen ville inte dra in försäkringsbolag vid åtgärdandet och försökte till att börja med lägga allt ansvar på mig. Men jag läste på om mögel, researchade och ringde runt, läste stadgarna och började kräva. Tack och lov drog jag in försäkringsbolaget, tack vare en kollega som fick mig att inse vikten av att de var involverade. De krävde en oberoende besiktning. Av besiktningskonsulten lärde jag mig mycket och insåg att ett saneringsbolag behövde kopplas in. Personer i styrelsen försökte föra mig bakom ljuset men jag vägrade låta medelålders män klappa mig på huvudet och avvärjde mig från deras härskartekniker. Min ilska växte och jag blev starkare (och en argare feminist än tidigare), fick rätt och betalade sammanlagt 2500kr av ca 35000kr. Inget ont som inte har något gott med sig.
 
Fint till slut 
Det har varit mycket lidande men rummet blev fint, jag lärde känna snickaren, fick en ny granne men det bästa av allt är att jag under sjukdomsperioden tvingades byta jobb. Jag arbetade med ganska små barn och eftersom jag hade ett raserat immunförsvar p.g.a. stakabotrusmöglet drog jag till mig barnens bakterier som en magnet. Moraxella hette bakterien som fastnade på mig så fort jag visade mig på jobbet. Varje gång angrep den mina luftvägar och jag blev hemma i ett par veckor, åtskilliga gånger om året. På slutet var jag sjuk månader i sträck. Den första tiden på jobbet, var jag frisk. Detta började den andra veckan jag bodde i lägenheten. Så ironiskt.
 
Omplacering förändrade mitt liv 
En omplaceringsprocess påbörjades men det skulle ta tid och min chef rådde mig vid ett möte att söka jobb på egen hand vilket jag gjorde samma kväll. Dagen efter ringde rekryteringsfirman som omdedelbart ville ha mig till en intervju. Hade jag inte blivit sjuk hade jag inte hamnat i den bransch jag är nu och hade jag inte blivit sjuk hade jag inte varit på den arbetsplats jag är nu. Allt på grund av mögelskadan och det felbyggda badrummet. Inget ont som inte har något gott med sig! Och nu är det klart och jag kan åter få bry mig om min lägenhet och satsa på mitt hem. Till att börja med ska jag satsa på min balkong.
 
Solen hettar 
Nu hettar solen igen. Jag ska sitta en stund på balkongen men sen bär det av mot stan med cykel, precis som igår. Jag älskar att cykla genom Vinterviken, längs Trekanten, över Liljeholmsbron in till Söder och se de nyutslagna pilarna nedanför bron längs Hornstullsstrand. Idag blir det Västerbron också för jag ska till Kungsholmen och söka pass vid polishuset. Sen till jobbet och lämna nycklar och telefon. Datorn har jag redan lämnat i från mig. Jag är klar nu, har avslutat det jag påbörjat. Det är en befriande känsla och jag undrar vart allt grubbel tog vägen.
 
Bryt upp, bryt upp! Det finns inget ont som inte har något gott med sig!
 
 
Belöningen varje gång jag cyklat runt i stan är när jag närmar mig Hamnen och "hemma".
Vinterviken i kvällssol är bland det vackraste jag vet. 
 
 
#1 - - Anonym:

Å herre Gud vad stark du är Magda! Jag hade blivit bitter på kuppen! Hoppas nu att möglet är borta å att det bara går framåt med allt! Det är du verkligen värd. Kram Maya

Svar: Tack fina Maya! Ja nu ska det väl ändå vara över. Man blir stark och man får försöka se det positivt. Kul att du läser bloggen. Kram 💜
Magdalena Berger

#2 - - Hang:

Skönt att komma ut på andra sidan och se att det kom ut något gott också!

Svar: Tack fina Hang ❤️ kram Magdalena
Magdalena Berger

Till top