Blixtsnabba sinnesintryck

Allmänt / Permalink / 0
Blixtsnabba sinnesintryck 
De senaste dagarna har det hänt något märkligt. Som i en film har jag drabbats av blixtsnabba doft, syn- och hörselintryck från en svunnen tid. Här om dagen hörde jag mig säga något med amerikansk engelska. Jag hörde mig själv prova mig fram med ett nytt uttryck och kände den iver jag kände då, för 35 år sedan när jag ville lära mig ett nytt språk och tala det flytande. Den känslan och viljan är borta, men tittade förbi ett mycket hastigt ögonblick. Nyss kände jag doften av hopprep i plast och minns hur jag njöt av att hålla i de rosa handtagen och den grönvita linan. Jag minns dubbelhoppen som om det var just nu. När jag jag stod på min gata hemma och svingade repet dubbelt så snabbt som mina snabba hopp. Jag var bra. Jag var bra på tvist också. Det var vi allihop eftersom vi övade mycket. Jag hade stabila stolar hemma och kunde vira tvistband runt dem och träna hoppen hemma som jag sen fick visa upp på rasten: "sida, sida, ut" Ibland hade vi tvistbandet uppe vid örenonen. Man vecklade in sig, sen skulle man i ett enda hopp veckla ut allt och bli fri.
 
Våren 
Våren är förknippad med mycket känslor och många minnen. Och på det dofter, smaker, syn- och hörselintryck. Känslan av att gå barfota i gräset första gången på året, på gruset, doppa tårna i vattnet, Känslan i trädgården hemma när sopbilen körde förbi, doften av härsket smör mot huden. Det är ett under att jag inte fått melignt melanom än. Men häftigast är de där stunderna när de bara blixtrar till. Kan det vara för att stressen lagt sig och vilan börjar infinna sig? Jag minns till och med känslan när jag en vår var ute och gick med min julklappshund på gatan. Jag kan inte ha varit mer än fyra, fem år. Den hade hjul och jag kallade den Lill-Ludde eftersom jag redan hade en stor hund på hjul som hette Ludde. Ludde blev efter det kallad för Stor-Ludde. Det finns inga foton men jag minns. Jag minns till och med att jag ibland som mycket liten var en badkruka. Jag kommer ihåg hur jag stod i vattnet och tittade på min torra baddräkt i rädsla att blöta ner den, den var ju så fin och torr. Så blötte jag den lite grann och den var liksom förstörd. När jag insåg den bittra sanningen, att ska man bada blir baddräkten blöt, men också torr när den har legat på gräsmattan och torkat, blev jag en fisk. Sen dess har jag alltid badat. Ofta redan i maj, som förra året.
 
Minnen 
Jag tänker på de gula fläckarna man fick av maskrosor, på de bruna fläckarna man fick av maskrosstjälkarna, på hur man lekte "kyckling, tupp och höna" med blommande grässtrån och "hur många barn får jag när jag blir stor" med småsten vi kastade upp i luften och som landade på ovansidan av händerna. Jag minns havet och jag minns klipporna, båtgolvet och den fula 70-talsservisen i plast vi hade i båten som nu är modern igen. Röda muggar med vit kant, fyrkantiga djupa tallrikar i gult och rött och en saffransgul kanna med vit kant och lock till. Saffransgul var färgen när jag gick i mellanstadiet. Jag hade saffransgult sängbord, saffransgul sänglampa, orange bokhylla, orange överkast med ryggstödskuddar mot väggen. På bordet en brun duk med saffransgul ljusbricka och så blockljus i brunt, orange och gult.
 
Saltkråkan 
Igår satt jag på bryggan här nere i viken och njöt av solnedgången. Jag hade varit och tränat och kroppen var utmattad men jag ville inte in. Jag satte mig på en bänk in till vattnet och såg ut mot Mälaröarna. Hela berget var befolkat av människor som köpt med sig hämtmat. Solen var på väg ner bakom Ålsten, speglade sig i fönstren på Klubbacken och lyste upp hela Hamnen där hästarna travade bland alla människor som var ute och gick. Det går inte att återge på foto. Mälaren låg stilla. Den luktar inte hav men den påminner mig om Östersjön. Plötsligt var jag på Saltkråkan. Jag kunde se Båtsman gå ut på bryggan, tillbaka igen och upp på berget.
 
En underbar Kristi Himmelfärdsdag 
Det är en underbar dag i Stockholm även idag. Säkert i hela landet. Kristi Himmelfärdsdagen, en dag då många är lediga och kan njuta av det fina vädret. Jag har legat ute i solen på min balkong och lyssnat på bok. Nu har solen fortsatt bakom hörnet och vinden svalkar mina ben. Jag funderar på hur jag vill ha det på min balkong. Ska jag kosta på en soffgrupp eller hur vill jag ha det egentligen? Jag har jobbat en dag denna vecka men är ändå trött och blir nog kvar i Hamnen hela dagen och kvällen. I tisdags cyklade jag Norr Mälarstrand och genom Rålis. Människor spelade Beach Volley i bara kortbyxor och bikini på sanden som lagts ut. Sommaren är och hälsar på. Den har nog inte bestämt sig för att komma på allvar, men kikar in med löfte om att snart komma åter.
 
Bryt upp, bryt upp från kyla och vinter! Gå ut i solen och sug i dig D-vitamin!
 
Nu fick jag veta att Olle Ljungström dött. Så fruktansvärt tråkigt. En artist som funnits i mitt liv sen min ungdom.
 
 
 
 
Nu ska du höra nånting som jag vill tala om,
jag såg en lärka nyss, och det var våren som kom.
Nu är våren kommen,
nu är våren kommen,
alla lärkor börjar drilla då, just då.
Vårens eldar brinna,
vårens bäckar rinna,
vårens kvällar är så blå så blå så blå.
 
 
 
 
Till top