Höger hjärnhalva måste vila

Vad har hänt? 
Plötsligt blev kläderna trånga. Och jag går hungrig jämt för jag har töjt ut magsäcken. Jag äter konstant. Så jag får minska ner lite på vad jag äter och vräker i mig, dels för det är inte roligt att få blodsockerfall och bli vrålahungrig och dels för att jag är rädd för bukfetma och att gå upp för mycket i vikt efter vad jag var med om förra sommaren. Jag har självklart inget emot fetma i sig eller tjocka personer men eftersom jag själv befinner mig i riskzonen för hjärt- kärlsjukdomar är bukfetma en stor riskfaktor och det är där jag lägger på mig. Här om kvällen vräkte jag i mig chips. Det var ganska skönt. Eftersom jag inte längre kan säga (vilket jag är glad för): "jag mår dåligt för jag drack så mycket vin igår", kan jag istället säga till mig själv "jag mår dåligt för jag vräkte i mig så mycket chips". Lite småbarnsligt kanske, men det känns ganska bra att ha syndat lite.
 
Blodsockerfall 
Jag blir av med blodsockerfallen när jag satsar på mycket fibrer och grov mat men nu har de kommit tillbaka på grund av att jag vräkt i mig en massa socker, ris och vitt mjöl. Det är inte bra för någon att äta för mycket av de vita, "snabba" kolhydraterna tror jag. Bättre att kroppen får tid på sig att jobba med maten och att blodsockret inte går upp och ner som en jojo. Så nu sitter jag här hungrig och funderar på vad jag ska äta för mellanmål i stället för glass eller något annat onyttigt som åkt ner den sista tiden. Ingen kvarg har jag hemma, annars är kvarg både gott och mättande med ett äpple och lite kanel.
 
Viloväder 
Det är skönt viloväder ute. Ingen hets. Det är stilla i hamnen och folk håller sig inomhus. Är det inte skönt med sånna där dagar när man får dem till skänks? När man plötsligt har tid att göra allt det där hemma, som måste göras men som man sällan prioriterar för att man vill ut i det fina vädret? Jag har suttit och sökt jobb och fyllt i min aktivitetsrapport. Jag är ju inte särskilt angelägen om att få ett deltidsjobb, särskilt inte nu mitt i sommaren, men för att få A-kassa måste man vara aktiv så det är jag på mitt speciella vis.
 
Intressanta jobb 
Det finns många intressanta tjänster att söka om jag skulle vilja byta jobb, men det vill jag inte. Nu vill jag satsa på det jobb jag har, nu när jag äntligen fått en omfattning jag kan leva på. Men det kan naturligtvis förändras och då är det bra att veta hur det ser ut på arbetsmarknaden. Jobbet jag lämnade i april är ute på annons nu. Men i stället för 100% som jag blev lovad till hösten har det begränsats till en halvtidstjänst. Jag frågar mig hur de har tänkt att det ska fungera eftersom jag själv höll på gå in i väggen på grund av alldeles för mycket jobb på för lite tid, men det är inte längre mitt bekymmer.
 
Projekt
Jag har lite svårt att varva ner trots att jag inte gör någonting den här helgen. Jag vill gärna ta tag i nya projekt, jag vill handla, köpa tapeter till rummet eller tvättmaskin som jag nu bestämt mig för att jag ska ha i badrummet i höst eftersom jag ständigt missar tvättider. Hjärnan går på högvarv och har svårt att koppla av. Det kliar i fingrarna och jag vill spendera pengar. Det ska jag göra redan i morgon för då ska jag till Farsta och prova ut nya glasögon. Jag vet inte hur mycket synen försämrats, kanske är det inte så mycket, men nu är det dags känner jag. Jag har haft mina glasögon i 3-4 år någonting, så nu är det hög tid att byta. Jag vet vilka bågar jag vill ha och min optiker har lagt undan dem. Det är bara glasen som fattas.
 
Shoppingmissbruk  
Det där med att det kliar i fingrarna har också med årstiden att göra som så mycket annat. Alltid vid den här tiden spenderar jag mycket pengar. Oftast är det kläder, men det kan också vara en dator eller möbler som förra året då jag inredde min lilla ateljé. Jag bara måste ha vissa saker. Det blir som ett tvång och försvinner inte förrän jag inhandlat det jag tvångsmässigt drivs till att vilja ha. Det innebär inte att jag har en massa pengar och har råd. Det kan hända att jag drar på mig lån som jag har svårt att betala tillbaka och spenderar pengar jag inte har. Som 2011 då jag handlade både dyr cykel och en Macbook Pro på kredit och sen blev av med jobbet. Det var inte kul och tog lång tid att betala tillbaka. Men jag har blivit betydligt bättre på att hantera både pengar, krediter och sjukdom.
 
Årstid 
Jag funderar på varför även det här, som så mycket annat, alltid inträffar denna tid på året. Det är ju såklart lite hypomant beteende det med och har väl antagligen med ljuset att göra. Det mesta har att göra med ljuset. Det finns så många saker som har anknytning till bipolär sjukdom som jag skulle vilja att det forskades mer om. Som det här till exempel, humörssvängningarnas samband med årstid. Och skovens samband med högprestation, utbrändhet och kreativitet (höger hjärnhalva). Att bli hypoman är ju en form av utbrändhet, man känner inte sina gränser utan kör bara på tills kroppen inte orkar mer. Det är inte så himla mycket mer hokus pokus än så. Andra ser en som psyksjuk och galen.
 
Höger hjärnhalva 
Men egentligen handlar det om fenomen som att mani har att göra med att låta kreativiteten få fritt spelrum. Vissa klarar det helt enkelt inte, vissa tar smällen efteråt antingen på grund av att de själva valt det eller i brist på insikt. Psykiatriforskare skulle säkert inte hålla med, det är därför jag vill att det ska forskas på just dessa samband. Det finns en forskare som fördjupat sig i sambandet mellan psykisk sjukdom och kreativitet. Jag får återkomma när jag läst mer av honom. Jag har tänkt mycket på det här på sistone. Att priset är högt och att jag måste vara så rädd om min högra hjärnhalva. Jag kan till och med känna när den går igång och jobbar (fast då känner jag det på vänster sida ha ha). Jag känner i hjärnan när jag måste avbryta det jag håller på med och vila.
 
Hjärnstress 
Det blir en sorts hjärnstress och det kan jag få bara av att umgås med vissa personer. Jag kan träffa en intressant person en kväll och sen känner jag att jag måste vila och återhämta mig. Vissa kan jag alltså inte umgås med mer än någon gång i månaden. Umgås jag oftare riskerar jag att bränna ut mig själv. Kanske har du varit förälskad? Då vet du hur det är. Då vet du hur allt går i ett, hur man ligger sömnlös och hjärnan går på högvarv. Så skulle jag kunna vara för jämnan om jag inte var försiktig. Det är ju kul kan man tycka, men tro mig, det är inte det i längden. Det är funktionshämmande.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Var rädd om dig själv och sätt gränser för vad du orkar med. Man måste inte vara hundra procent lycklig jämt det finns andra kvaliteter med livet.
 
 
 
Jag får inte vara så konstnärlig fortsättningsvis
 
 
Din högra hjärnhalva sysslar med: "färg, form och fantasi, musik och rytm, intuition, känslor, kärlek och dagdrömmar, bilder och symboler, ser snabba helheter, läser och tolkar kroppsspråk, drar slutsatser intuitivt, inte följdriktigt, använder känsla för hur saker och ting passar ihop eller hör ihop, många alternativ/slutsatser och många betydelser, kreativ och ofta konstnärlig, har dålig tidsuppfattning"
 
 
Skånegatan
Till top