Hjärna på högvarv

Hjärna på högvarv  
Min hjärna går på högvarv. Jag försöker stänga av den men det är inte helt lätt. Det är som ett batteri som inte vill svalna, en dator eller fläkt som bara brummar på. Jag har ingen avstängningsknapp. Det snurrar och brummar, idéerna far omkring och kreativiten flödar och forsar som ett niagarafall. Jag vill så mycket, har så många tankar och idéer, skulle vilja kunna använda mig av dem, kanskevara en entreprenör som skapar något av alla mina idéer eller en konstnär som går till botten med dem, fördjupar sig och utvecklar. Ändå letar jag febrilt efter avstängningsknappen, men hittar den inte, för jag vill inte bli sjuk.
 
Dragit i handbromsen
Det finns en handbroms och jag har dragit i den. Jag har tagit en sobril och tagit bort några appar från telefonen. Jag ska försöka sluta jobba snart, har tillåtelse att ta ut komp så det bästa vore om jag bara la av, för min egen skull. Men det snurrar på och duracellkaninen bara går och går så länge den är uppskruvad. Snälla, stäng av mig! Jag vet att jag har bra tankar, jag har bra idéer men jag vet också att det finns gränser för hur mycket jag mäktar med. Jag har hur många konversationer som helst på gång, otaliga trådar, både på jobbet, på mailen, på facebook och IRL. Jag vill dela med mig av allt till alla. Jag sover dåligt på nätterna trots att jag tar medicin och det gör ju inte saken bättre. Fotbollen bidrar till att hålla mig vaken, sen vaknar jag med tuppen.
 
Mörkläggningsgardiner 
Jag borde skaffa mörkläggningsgardiner, men jag shoppar ju som en tok och måste hålla igen. Snickaren hörde av sig eftersom jag tydligen hört av mig till honom (en av alla de där trådarna) och ska mäta min bänk i badrummet för nu har jag ju dragit igång projekt "skaffa tvättmaskin". Men när jag tänker på att köpa tvättmaskin vet jag inte vilken jag ska ha och jag blir bara trött. Jag är trött i huvudet av alla tankar och trött av värken som kommer av tanden jag tappat. Folktandvården har eventuellt en akuttid idag, annars får jag vänta tills på måndag.
 
Midsommar 
Jag blev bjuden till någon jag inte känner på midsommar. Jag tackade nej. Jag har bjudit hit en vän och hon fick göra som hon ville, gå dit eller komma till mig. Jag är ganska lat och orkar inte med ståhej bland människor jag inte känner. Det är för stor anspänning. Så istället ska vi ha en lugn och skön dag på balkongen med sill och potatis och jordgubbar. Kanske tar vi en promenad. Hon jobbar dagen efter så det passade henne bra. Människor vill ofta gå till en festplats på midsommar, titta på folk och uppleva midsommar på traditionellt vis. Det är inget för mig. Inte när jag inte längre har småbarn.
 
Vattentemperaturen 
Jag har varit och simmat nere i viken i dag. Det är ljuvligt skönt i vattnet och jag kunde simma längder. 18  grader, tänkte jag, 16-17 sa en annan. Jag vet inte.  Har inte bestämt mig för om jag vill ha en termometer eller inte. Kanske ska jag köpa en trots allt eller så fortsätter jag att gissa som jag har gjort i alla år. Det är det vi pratar om när vi är där nere. Vattentemperatur och trasiga bryggräcken. Jag älskar att bo så här, jag skulle aldrig vilja ha det på något annat sätt. Det är så perfekt som det bara kan bli.
 
Måsungen är hennes husdjur 
Jag var upp till nya grannen en sväng och tittade på hennes nya badrum som är i ordninggjort. Om du läst bloggen så vet du att tidigare bostadsinnehavare haft ett badrum som läckt vatten ner till mig och orsakat en fukt- och mögelskada i mitt extrarum. Detta är nu åtgärdat. Hon hade slagit ut väggen mellan kök och vardagsrum och höll på att måla väggarna i puderrosa, en mycket trivsam färg mot grågröna köksskåp. Jag blev inspirerad och vill genast sätta igång och fixa, men får inte. Får inte! Inte nu. Utanför hennes vardagsrumsfönster sluttar taket ner mot mig och där knallar måsungarna omkring som hennes små husdjur. Fönstret var vidöppet men det bekommer dem inte. De är så söta. Men igår smällde det till i området och då blev de stackarna riktigt rädda.
 
Bryter min uppåtgående spiral 
Sobrilen kommer snart att hjälpa och min hjärna kommer att snurra långsammare. Den bryter min uppåtgående spiral. Jag behöver då inte längre dra slutsatser om alla samband på jorden eller fundera på hur allt hänger i hop i universum. Jag behöver inte analysera sönder varenda detalj om allt och alla och inte längre tänka på hur jag minutiöst ska lägga upp mitt arbete i augusti. Förhoppningsvis kommer jag bara kunna vila, låta mig vaggas in i avtrubbning och lyssna på hur måsarna skriker, hur förtöjningarna gnisslar, hur tanjenterna knäpper och tornseglarna sjunger. Jag kan lägga mig ner på min schäslong och bara stirra i taket och inte på sjutton appar. Jag kan vara mindful och leva här och nu.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Var minful och lev i balans med dig själv. 
 
 
Det var dessa oliver som orsakade att tanden lossnade
 
Årstaviken, mina älskade gamla hoods som jag promenerat förbi i tjugo-trettio år
 
Ett nytt ställe har dykt upp i Årstaviken
 
 Kloka Richard Gere. Jag tror på att skaffa sig bra förebilder och han är en av dem just nu. Stina Wolter, Elisabeth Massi Fritz och Kakan Hermansson är tre andra. De är modiga och gör att jag själv vågar mer. När det gäller Richards buddistiska råd tycker jag att jag lyder dem ganska bra. Här i bloggen berättar jag ganska mycket om vad jag döljer i mitt hjärta. Jag är rättså galen, jag njuter av maten, jag föredrar att cykla i solen eller bara ligga och latamig, jag är hyfsat snäll, men inte så att jag utplånar mig. Jag badar i havet så fort jag har semester (för jag åker alltid till havet) och i Mälaren varje dag, och framför allt är jag levande,
det är jag helt säker på. Låt dig inspireras du med.
 
 
 
Till top