Att resa med mig är som att resa med Skalman

Allmänt, Kärlek & Vänskap, Psykiatri & Psykologi, Reflektioner, Resor & Rekreation, Traditioner & Årstider / Köpenhamn, Labil, SJ.se, inre resa, resa / Permalink / 0
Regnet öser ner 
Regnet det bara öser ner, och jag sitter inne i värmen och myser. Men jag har balkongdörren öppen och parasollet uppfällt så jag hör smattret mot "parasolltaket". Jag gillar mitt nya parasoll. Det gör att jag boar in mig och får bättre feng shui. Annars känns rummet där ute oändligt. Jag tror på det här med att boa in sig, att skapa sig en vrå, ett litet hushålle, som Lotta på Bråkmakargatan säger. Det är viktigt att känna sig hemma och skapa hög mysfaktor. Jag är trött efter ett hårt träningspass och orkar inte så mycket mer än att bara ligga utsträckt på min schäslong. Jag har i och för sig planterat pelargoner som jag köpte i stan. Några hade jag innan, men inte så många att de fyllde lådorna, men så hittade jag några till i Hornstull. Jag vill ha rosa pelargoner men jag måste ha varit bländad av solen när jag handlade för nu ser jag att två är röda, men vad gör det?
 
Vädret växlar 
Nu är solen framme igen och jag sitter ute igen. Jag älskar balkonglivet och det har blivit särskilt trevligt sen jag fick mitt fina golv. Det doftar trä och nu när det regnat doftar det ännu mer. Det är underbart att gå barfota på och jag fattar inte att jag stod ut så länge som jag gjorde med de gamla, ruttna plankorna. Nu är de borta i alla fall och mitt nya golv kommer att hålla i många år om jag sköter om det. Det hörs musik från berget nere vid sjön men måsarna överröstar som vanligt. Nere på gräsmattan är det några som spelar kubb. Några andra sitter och äter och grillar vid föreningens trädgårdsmöbler. Jag stötte på hästarna när jag var nere och badade. Jag bor i en idyll och jag kan njuta av den.
 
Köpenhamn 
Annars har jag varit väldigt trött den sista tiden, och Köpenhamn gjorde mig inte mindre trött även om jag hade det väldigt roligt där. Vi hade en härlig resa och kom varandra nära. Det var så mycket värt men jag är helt slut efter det intensiva tempo vill höll. Ändå gjorde vi inte mycket, vi är alla bra på att ta det lugnt och inte stressa, men det blir ändå intensivt både att vara tillsammans, att resa och att leva storstadsliv. Jag som inte ens orkar vara i Hornstull längre. Jag brukar ju ligga och lata mig på helgerna. Nu reste vi med tåg ner på fredagen, promenerade runt i Köpenhamn hela eftermiddagen och kvällen, upp tidigt och sen till Louisiana med tåg. Det var ju som att resa på ytterligare en resa och så hem till hotellet och ut igen. Då tog krafterna slut för mig. De andra ville till matmarknaden på Papierön. Dit åkte man båt. På andra sidan Det Konglige Teater såg man att kajen var proppfull med människor och det spelades bra musik, men krafterna tog slut. Det var tvärstopp och jag kunde inte fiska fram en endaste gnutta energi för en tripp över till Papierön.
 
Skalman 
Att resa med mig är som att resa med Skalman. Ringer min mat- och sovklocka finns det ingen återvändo. Jag satte mig på en restaurang för att få i mig något men barnen gav sig inte, de ville ha med mig. De drog med mig bort från restaurangen och min dotter servade mig med våfflor med sylt, allt för att Skalman skulle börja fungera igen, men en våffla räckte inte. De fick snällt bege sig till Papierön utan sin mamma. Jag satte mig på ett ställe i Nyhavn och åt en härligt mättande middag bestående av selleriburgare och pommes. Annars var det dåligt med vegetarisk mat i Köpenhamn. Lite av ett problem när tre av oss var vegetarianer. På grund av all juice och andra sötsaker vid frukosten gick blodsockret i taket och sen skönk det så snabbt att jag inte själv hann med. Det som andra kan ha svårigheter att förstå, är att även min sovklocka ringer när man minst anar det, men hur ska man kunna sova ute på stan?. Hur ska man kunna lägga sig ner mitt på Ströget?
 
Mersmak 
På söndagen blev det lite shopping och så åkte vi till Norrebro för att se en annan del av Köpenhamn. Jag påmindes som alltid om hur otroligt mysigt Köpenhamn är. Barnen fick mersmak men jag kände nog att det där med maten var ett stort minus. Det var lite antingen eller. Antingen var det massor av kött eller så var det veganskt och hälsosamt tilll max. Hotellet var dock en hit. Jag älskade deras frukostbuffé. Är det inte helt underbart med bra frukostbufféer? Och visst gillar jag Danmark. Som jag slukat deras serier och filmer. Minns ni Arvingarna?
 
Nöjd och glad att vara hemma 
Jag var hemma vid tiotiden på söndag kväll. Helt slut men glad över att se vad snickaren åstadkommit. På måndagen skruvade jag ihop mina skåp och fixade i ordning. Det har varit fina dagar i Stockholm i veckan, med gassande sol och värme. Jag har badat nästan varje dag. I början av veckan var det riktigt kallt, så kallt att jag inte ens ville doppa huvudet, men idag var det skönare och jag simmade ut en bit. Den här tiden på året är rätt kritisk när det gäller mitt mood. Jag är labil och mina svängningar går ganska snabbt. Från gränslös eufori till hopplöshet och förtvivlan. När jag väl är på jobbet är jag stabil, det är min räddning och för stunden känner jag mig lugn. Jag tror det har att göra med att jag egentligen inte klarar för stora påfrestningar som att resa på storstadssemester under en helg. Det har varit många påfrestningar den sista tiden och jag har inte riktigt lyckats komma till ro än.
 
Nationaldagsutflykt 
I morgon ska jag hämta mitt barnbarn och åka till min mamma. Det ska bli underbart roligt och jag känner att det blir bra för mig att slippa sitta ensam hemma en långhelg. Jag är utarbetad trots att jag bara jobbar deltid. Det beror till stor del på det jobb jag hade tidigare. Jag trivdes så bra, men det fungerade inte riktigt och det tog hårt på mitt psyke. Det tar tid att hämta sig från sådant. Som alla längtar jag till semestern, samtidigt mår jag bra av att jobba. Det är inte helt lätt det där.
 
 
Bryt upp, bryt upp från överansträngning. Inse dina begränsningar och njut av det lilla.
 
 
 
Nyhavn
 
Operan på Papierön. Tyvärr fick jag inget foto på den fullproppade kajen vid matmarknaden
 
Tivoli hann vi inte med
 
Det supermysiga hotellet
 
Det supermysiga hotellet hade bara medelålders vita män på väggarna.
Tills vi förstod att det var en fotoutställning kände vi oss en smula diskriminerade
 
I Norrebro fanns det veganska alternativ
 
Bron/Broen
 
Mitt fina balkonggolv
 
Ikeaskåpen på plats

Till top