Sufragetterna

Allmänt, Feminism, Film & Musik, Kärlek & Vänskap / Emily Davison, Emmeline Pankhurst, Feminism, Feministisk historia, Helena Bonham Carter, Meryl Streep, sufragette / Permalink / 0
Tiden rusar iväg
Tiden rusar iväg och jag har inte hunnit med min blogg, trots att den är så viktig för mig. Livet ser helt annorlunda ut än det gjorde för ett par veckor sedan då jag var ledig och hade tid att fundera på både det ena och det andra. Nu går den mesta tiden åt till jobb och träning men även familj och vänner har fått sin del av kakan. I helgen har jag haft mitt barnbarn hos mig. Vi höll oss inne trots det fina vädret. Det var frestande att gå ut men sträng kyla är inte att leka med. I fredags tänkte jag att jag skulle åka hem och vila, eftersom jag visste att det inte skulle bli mycket vila i helgen, men jag kunde inte motstå min starka önskan att se filmen Sufragette.

Historiens hjältinnor
Vi gick på premiärvisningen på Victoria och det var en oförglömlig stämning i salongen. En riktigt bra film som jag verkligen sett fram emot. För två år sedan såg jag en dokumentär om sufragetterna i England som gjorde djupt intryck på mig. Filmen Sufragette byggde till stor del på filmmaterialet från samma dokumentär. Sufragette är en film som alla historielärare och samhällskunskapslärare på högstadiet och gymnasiet borde visa sina elever.

Problemen kvarstår 
Det var en välgjord film med mycket bra skådespelare. Självklart lite förutsägbar om man kan sin kvinnohistoria men stark och känslosam. För mig var det ett högtidligt tillfälle, jag kände vördnad inför dessa hjältinnor. Som om vi satt där och fick träffa Emmeline Pankhurst, Emily Davison och de övriga sufragetterna i egen hög person. Jag är ingen expert på feministisk historia men det är ju ingen tvekan om att deras uppoffringar betydde enormt mycket för kvinnors rösträtt och feminismens utveckling i västvärlden. För mig är det dock inte bara smärtsamt att se, och påminnas om Sufragetternas lidande, jag kan inte låta bli att se och påminnas om bristerna idag, hur många våldsutsatta kvinnor som fortfarande lever under hot, i relation med en man eller ensamma med hemlig identitet. Och alla kvinnliga journalister och feminister som får utstå hat och trakaserier på nätet. Det är inte klokt att det fortfarande sker. Vilket barbari.
 
 
 
 
I himlen 
På söndagen kom min mamma, min bror och min pappas fru hit och vi firade liksom förra året samma helg, att min pappa skulle ha fyllt år. Mitt barnbarn var med och mina barn och min svärdotter kom lite senare. Det känns liksom i kroppen att det är dags för hans födelsedag och då är det fint att dela sina minnen med andra som också minns. Jag berättade för mitt barnbarn som sov över att min storebror skulle komma. "Är inte han i himlen?" frågade han och jag fick förklara att det var min pappa som var i himlen. Det är inte lätt att hålla reda på vilka som är där och vilka som är kvar på jorden. Jag och mitt barnbarn bakade semlor och bjöd på. Mandelmassan var väldigt god. Vi hade en fantastiskt rolig helg och jag fick många goa skratt.

 
 Semmelbak med barnbarnet
 
 
Till top