Hon berörde mig

Allmänt, Arbete & Utbildning, Bryta upp, Kärlek & Vänskap, Natur, Resor & Rekreation / #bryt upp, bryt upp, Avslappning, Stressbehandling, Utbrändhet, Utmattningsdepression, Vardagspuls, Yinyoga, bryt upp, stress, yoga / Permalink / 0
Nio timmars god sömn 
Jag vaknade efter nio timmars sömn och inte vilken sömn som helst, en riktigt god natts sömn. Jag har haft sömnsvårigheter sedan i somras, som eskalerat de senaste veckorna så igår bestämde jag mig för att ta fram en app med avslappningsövningar, som jag laddade ner i somras på min svärdotters inrådan. Jag tittade på vilka övningar det fanns att välja på, jag kunde ju inte gärna göra en uppiggande övning när jag skulle komma till ro. Det fanns en yinyoga övning som hette Sömnproblem, den skulle vara 12 minuter. Det lät lagom tyckte jag för jag gillar ju inte yoga. Jag hade börjat med att försöka sitta och meditera mot en vägg i tio minuter såsom jag gjorde förr, men det fungerade inte särskilt bra. De stressande tankarna rusade mot mig så jag bestämde mig för att äntligen använda mig av appen.
 
Kunde knappt andas 
Jag var så svag i kroppen när jag laddade ner appen i somras så jag orkade helt enkelt inte göra övningarna då trots att de var så enkla, jag behövde först och främst bygga upp styrka så jag gick korta promenader runt kvarteret. Jag hade fortfarande en infektion i kroppen, men det visste jag inte då. Jag förstod ju inte hur sjuk jag var när jag kom hem från sjukhuset. Min rygg orkade inte hålla upp min kropp, som var så fylld av smärta. Inte undra på att jag inte orkade sätta igång med yoga. Men min fysiska träning har hjälpt mig tillbaka till livet och jag har en styrka jag aldrig tidigare haft (jag tror inte min PT fattar vad han betytt, eller så gör han det för han vet hur klen jag var). Så nu var det dags helt enkelt, att sätta igång med appen, efter att ha blivit beroende av yogadelarna i Bodybalanceprogrammet.
 
Tårarna kom
Jag bullade upp med kuddar och la mig framstupa med knäna uppe vid axlarna och satte igång att andas och lyssna på den ljuvliga rösten från appen, och tårarna kom. För hon berörde mig, hon berörde det som satt djupt inne och var så svårt. Det som jag ännu inte bearbetat ordentligt. Hon pratade om de unika andetagen och jag tänkte att det inte är en självklarhet, detta med att kunna andas. Jag mindes hur det var när jag fick påminna mig själv att aktivt bestämma mig för att ta in luft i lungorna då i somras. Jag mindes hur jag kunde komma på mig själv att sluta andas. Jag förstod inte att andningsfunktionen var skadad, som allt annat i min kropp.
 
Stress
Plötsligt var jag vid Åresjön. Jag kände hur mitt hår frös till is och jag mindes när jag och min vän promenerade ut på isen för sju år sedan. Allt blev så tydligt och jag fattade inte hur jag hamnat där. Jag fortsatte och gjorde en övning till och en övning till, dessutom mindfulness 15 minuter, förbränning 22 min. Nu har jag ställt in en påminnelse i telefonen så att jag ska göra detta varje kväll. Jag har ju tänkt detta länge men det som fick mig att inse att det var nödvändigt att börja nu och inte om en vecka, var ett inslag i Vardagspuls som en kompis lagt upp på facebook. Helt plötsligt insåg jag att jag måste agera nu och inte sen. Jag har haft hjärtklappning i ett par veckor, som inte ger med sig. Jag arbetar i extremt högt tempo, vilket resulterar i spända axlar, hjärtklappning och glömska. Jag glömmer, och i går låste jag till och med in alla mina prylar på gymmet och glömde kvar nyckeln i skåpet så att jag fick lov att låna en bultsax och klippa upp det. 
 
Det händer inte mig
Det funkar inte att rusa vidare, jag vet ju det. I inslaget (nedan) sa kvinnan "det händer inte mig", men jag vet ju att det kan hända mig, det har hänt mig. Jag sover mina åtta timmar och är noga med det, skriver upp varje morgon hur mycket jag har sovit. Jag fyller i min stämningsdagbok och eftersom jag vet att ångest och irritabilitet hänger i hop med sömnmängden blir jag disciplinerad. Så jag lever mitt lite tråkiga, inrutade liv men  hittar små glädjeämnen och utesluter inte mina vänner. Men det får bli på de premisser jag klarar av. Det är det pris jag betalar för att få vara frisk, och det betalar jag gärna. Att sjunga med en vän är ju en bra grej, att sjunga är bra för hälsan. Att träna med en vän hade också varit kul men jag tror jag behöver gå omkring och skrota där på gymmet i min egen lilla bubbla. Jag ska äta brunch med nära vänner i morgon, men var tyvärr tvungen att avstå från AW med bästa kollegorna igår. Jag har helt enkelt inte den kraften och orken att gå ut efter en veckas slit.
 
In med fåglarna 
I morse när jag gick upp och satte på Konflikt som jag brukar, stängde jag av igen ganska snart. Det blev för mycket Putin. Jag kände hur stressen ökade, ilskan drevs på och hur mina förhoppningar om framtiden grusades. Jag som vuxit upp med Rysslands utveckling och fått uppleva Perestrojkan efter Sovjetunionens fall och kunnat andas ut efter åtskilliga fredsdemonstrationer under Kalla kriget på 80-talet, mår så dåligt av att åter se diktaturen ta plats i Putins Ryssland. Så jag stängde av radion, öppnade fönstret istället, släppte in fåglarna och slängde ut Putin. Nu kvittrar de i solskenet och jag sitter i köket där det inte finns någon täckning och springer ut till hallen för att spara med jämna mellanrum.
 
Förhoppningsfull 
Jag tror jag kommer att klara det här. Jag kommer att klara även denna vinter. Jag tror jag kommer att klara av att varva ner och hålla ett lägre tempo, jag måste. För att få jobba och göra nytta, är så mycket värt. Jag är ganska bra på att begränsa mig privat. Det är i jobbet jag tar på mig för mycket. Det är så när man jobbar med människor, det går inte att koppla bort känslorna och då är det svårt att sätta gränser. Sömnen och min träning är nyckeln till ett bättre liv, och maten förstås, och så har jag ju så gott som slutat med alkhohol. Det är värt så mycket och jag slipper vara sjukskriven. Våren är på väg och vi går mot ljusare tider. Jag är förhoppningsfull. Tvätten tog jag igår så nu är det bara att ta vara på denna underbara våråvinterdag.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Ta dina stressymtom på allvar och stoppa dig själv i tid. Se till att ha kontroll över varför du jobbar, hur mycket du jobbar och om du får tillräckligt tillbaka. Glöm inte den gamla klyschan "ingen tackar dig för att du jobbar dig sjuk" Läs mer här.
 
 
 Bilder från Åre och Åresjön (2008) som dök upp när jag mediterade igår kväll
Foto: Brytupp.se
 
 
Appen finns att köpa på App Store
 
 
Till top