Utforska världen på egen hand

Allmänt / Permalink / 0
Badat i Medelhavet  
Det blåser idag men solen skiner och det är klarblå himmel. Jag ligger vid poolen och väntar på att luften ska värmas upp, innan jag går ner till stranden. Igår var det vindstilla och svensk högsommarvärme. Då badade jag i Medelhavet. Flera gånger var jag i och doppade mig. Det var ganska varmt och jag hade kunnat vara i länge, men trots att det var stilla hade vågorna mot stranden mycket kraft och jag ville inte dras ut med några undervattensströmmar. Jag vill inte gärna hamna i Afrika utan pass. Jag är ju trots allt ensam och ingen skulle sakna mig. Så jag badar och lever som en pensionär. Känner mig rätt hemma med det. 

Tonåring 
Men igår kväll var jag nog mer lik en naiv tonåring och gjorde sånt jag gjorde när jag var ung. Jag tog bussen till Centro de Palma, inget konstigt med det, men jag förstod inte att det var så långt som det var dit. Jag hade ingen karta och klockan var mycket, jag hade ju tänkt promenera hem längs stranden. Det tog mig en halvtimme att ta mig in till stadskärnan med bussen, längre tid än vad det skulle ta mig från min förort hemma i stan till City, och när jag väl var framme ville jag bara ner till havet. Jag köpte ett par strumpor i en sportaffär och gick in i några modebutiker men ville ta mig ner till havet så fort som möjligt, klockan var ju kvart i åtta på kvällen. 

App  
Människor här har svårt med engelskan och jag med spanskan. Jag har laddat ner en app och börjat öva, men har bara lärt mig äpple, mjölk och vatten och lite annat än så länge. Jag fann en ung kille som pratade engelska men han visste inte var havet var och när han pekade mot ett håll förstod jag att det var fel. För är det något jag begåvats med så är det lokalsinne och kan man väderstrecken så är det inte så svårt att gå efter solen. Jag fann stranden till slut och gick raskt längs strandpromenaden österut mot Playa de Palma. Jag tänkte att jag går så långt jag orkar, sen får jag väl gå in till ett hotell och be dem ringa en taxi. 

Ödemarken  
Men när jag ville ha den där taxin och det där hotellet var jag mitt ute i ödemarken. Folk var fortfarande ute med sina hundar men de blev allt färre och inte många cyklister syntes till. Mörkret smög sig på och havet slog mot de karga klipporna. På land syntes bara sand och lågväxande buskar så långt man kunde se. Så jag gick och gick, hade inget val helt enkelt och jag visste ju att jag var på rätt väg. Två timmar tog det. Snabb takt, så musklerna värkte. Till slut var jag hemma och kunde pusta ut på hotellsängen. Efteråt var jag nöjd, men jag tror inte jag åker in i kväll igen. Längtar inte till city. Gärna med sällskap och då blir det med cykel. 


Bryt upp, bryt upp och låt dig utmanas till att utforska världen på egen hand. Jag är inte så bra på det numera men har verkligen gjort det genom åren. 







Till top