Jag längtar efter sol (och att bli frisk)

Jag längtar efter sol
Tyst och stilla. Solen gömmer sig bakom molnen och jag sitter inne med mitt halsonda. Fast i morgon ska det bli sol och varmt. Febern har gått ner idag, det är bara det där med halsen. Första semestermorgonen som jag går hemma och skrotar i morgonrock. På radion talas det om Grekland och Grekland. De rekommenderar oss att inte åka dit utan kontanter. Jag längtar till Portugal, eller Kroatien. Jag och min dotter kanske kommer iväg i början av augusti. Vi får se hur det går att synka våra kalendrar. Jag börjar jobba den 5 augusti så det är lite knappt om hon slutar på sitt nuvarande jobb den 31 juli. Svalorna flyger högt uppe i skyn utanför mitt fönster. Tornseglare säger min mamma. Ibland vet jag inte om det är svalorna jag hör eller om det är min tinitus.
 
Trög i skallen 
Jag är trög i skallen. Ändå pratar jag tydligen väldigt snabbt. Det sa min behandlingsansvarige sjuksköterska igår. Mitt tal och mina associationer går så fort, så jag fick inte minska på hatmedicinen ännu. Jag försökte tala långsamt när jag var där men rätt vad det var for tankarna iväg och då talade jag också snabbare. Vi talade om min dröm. Den som jag hade härom natten. Om att bryta upp från tidigare relationer som jag gör nattetid. Hur svårt det är eftersom relationerna avbröts på det sätt de gjorde. Vi talade också om balansgången, när jag ska dra i handbromsen nästa gång som jag anar att ett skov är på väg och hur jag ska kunna vara lite mer omdömesfull. Kanske ska jag inte jobba på två jobb, plugga två kurser, måla till en utställning, blogga och vara sysselsatt med en renovering på en och samma gång. För då kommer skovet som ett brev på posten.
 
Hemsk sjukdom 
När jag satt och väntade på terapeuten gick det förbi en gammal bekant som jag kände på den tiden barnen var små. Hon var inlagd men passerade förbi mig när jag satt och väntade. Hon lider av schizophreni. En riktigt hemsk sjukdom. Nu var hon välmedicinerad och kände därför igen mig. Det är inte alltid hon gör det. När hon är inne i en psykos går hon bara förbi. Att ha schizophreni är inget man önskar sin värsta fiende sa hon igår och jag tror henne. Så mycket skräck och så mycket rädsla man upplever när man är inne i en psykos. Hon försökte förklara. Så känner jag tack och lov inte för min sjukdom. Min sjukdom kan jag tack och lov leva med. Att ha hypomana skov är rentav skojigt och härligt. Men när ångesten kommer då säger jag detsamma för den är inte lik nån vanlig "Svensson-ångest". Den är förfärligt vidrig och när den kommer kan man inte bara använda sig av nån mindfulnessteknik. Nej då är det tung medicinering som gäller. Nu ska jag lägga mig och vila lite. Kanske var det bra att jag råkade ut för en infektion nu så att jag tvingar mig själv att ta det lugnt.
 
Bryt upp, bryt upp från smärtsam ångest.
 
 
 
 

Semestertider

Allmänt, Resor & Rekreation / Permalink / 0
Semester
Vad gör vi på semestern egentligen! Snickrar på stugan? Klipper gräs? Rensar ogräs? Eller ligger vi på en solstol i Grekland, där det är kris nu? Folk köar till bankomaterna för att ta ut sina sista sparpengar. Eller påtar vi hemma i trädgårn? Cyklar? Seglar? Luffar jorden runt? Om man inte har nån stuga eller trädgård och inte har råd att resa, då kan man snylta på andra.. som jag. Fast i sommar blir det en hel vecka på egen bekostnad nere i Halland. Om jag blir frisk till lördag vill säga, för nu har jag insjuknat i halsont och feber. Dessutom har jag varit hos tandläkaren och gick ut 4000kr fattigare.
 
Ärenden 
Jag rände runt på stan efter att jag varit hos tandläkaren och gjorde ärenden men när jag väl var hemma kände jag hur febern övermannat min kropp. Jag är orolig att jag inte ska kunna ligga på nån strand i helgen eller måla nästa vecka. De lovar 26-27 grader i Halland men mår jag så här blir Halland "en Palma", dvs. jag kan inte njuta av nån semesterresa på grund av sjukdom.
 
Rishög
Nu pratar Alexandra Pascalidou i tv och beskriver situationen i Grekland. Hon beskriver en katastrof där barnen svimmar i skolorna i brist på mat och näring. Samtidigt beskriver hon solidariteten som innebär att bönderna på landsbygden delar med sig av grödor till stadsborna. Alexandra är bra men i övrigt är Almedalsdebatt olidligt tråkigt, så jag stänger av. Nu behöver jag vila för jag mår såå risigt.
 
Bryt upp, bryt upp från sommarförkylningar..
 
 
Jag för ca 50 år sen. Foto: Margareta Peterson
 
 

Det där med relationer...

En underbar dag
Jag har varit nere i min Mälarvik och simmat lite, innan alla badgäster längtansfullt invaderade bryggan och berget. Det var kallt men friskt i vattnet. Nu sitter jag i skuggan på min balkong och njuter av en latte med grädde och kakaopulver. Det heter säkert nåt fint på utrikiska.. Egentligen vill jag bli brun men något tar emot och jag orkar inte ta mig ner i solen just nu. Dessutom är det fullt där nere. Kanske går jag ner och sätter mig en stund lite senare och tar med min solstol. Jag somnade till en stund på balkongen medan solen var framme. men nu har den gömt sig bakom knuten. Kan vi lita på att sommaren är här nu? På allvar? Jag kan inte riktigt fatta att jag har semester än. Kanske beror det på att jag ska till tandläkaren kl 7.45 i morgon bitti? Och kanske för att jag ska till min terapeut efter det? Men sen måste jag göra något så att jag på allvar förstår att ledigheten börjat.
 
Reser bort 
På lördag åker jag söderut och det är dags att se över vad jag ska ha med mig. Jag ska ju måla och har beställt lite extra målarmaterial som ligger och väntar på mig på mitt postutlämningsställe. Detta ska jag hämta idag och jag ska ta fram min resväska. Det ska bli så underbart skönt att vara vid Tylesand en vecka, oavsett väder. Två dagar ska jag bara ta det lugnt och fem dagar går jag på akvarellkors. Jag har köpt en ny lätt dator att ta med mig för jag har tänkt att blogga på kvällarna och telefonen är okej då och då men inte varje dag. Anledningen till att jag vill ha en lätt dator är väl inte i första hand att använda till bloggande, jag är så förfärligt trött på att släpa runt på en tung dator i pluggsammanhang och när jag reser bort en helg då och då. Jag har den till så mycket.
 
Dejtat  
Dejten igår föll väl ut men om det blir någon fortsättning återstår att se. Ofta blir det ju inte det av någon anledning. Många som tycker det är anmärkningsvärt att jag är singel vill av medkänsla ge mig råd om hur jag ska träffa en livspartner. De kommer då ofta med det mycket briljanta förslaget: "Prova nätdejtning vettja!" Som om jag aldrig gjort det.. Det är sött och det är snällt. Nu satt jag för 87:e gången i ordningen och gjorde en profil härom veckan. Mailen och komplimangerna trillar in. Jag svarar på några, andra brevskrivare verkar inbicilla, har ingen bild eller kommer från Korpilompolo. Inget fel med Korpilompilo men jag vill inte ha en relation längre bort än 3-4 mil. Har provat Skåne, har provat de yttre gränserna av länet men nej, jag orkar inte med det. Nu var mannen igår hur som helst mycket trevlig och vi sa att vi skulle ses och som sagt inte mig emot. Kanske kör det ofta ihop sig för mig för att jag vill för mycket? Sånna är ju inte så populära.
 
Stoppa skovet 
Flödet är borta. Flödet av kreativitet. Jag målar inte och skrivandet går trögt hur gärna jag än vill. Jag vill gärna gå ner i dos och se om jag kan bli lite normal snart. Jag ska till min psykatriska avdelning och träffa min BA (behandlingsansvarige sjuksköterska) och terapeut i morgon. Vi drog i handbromsen rejält kan man säga. Det är lika bra, annars tar det längre tid och risken finns att jag går in i ett maniskt skov på riktigt. Det vill jag inte för det innebär inte kreativitet för mig, det innebär bara ångest och depression och omdömeslöshet m.m. När jag är hypoman, dvs. i det begynnande skedet av ett skov, är jag väldigt kreativ, mer än till vardags så att säga. Det är en balansgång det där. Men när det börjar slå över måste jag ta en hävande akutmedicin som dels gör att jag inte känner särskilt mycket och dels går upp i vikt. Inte kul. Därför kallar jag den hatmedicinen för annars är medicin för mig en gudagåva anser jag. Det viktiga för mig i nuläget är att jag nu kan sova om nätterna och det gör jag men jag vill inte gärna ta denna hatmedicin när jag är i Halland för då vill jag att flödet ska komma tillbaka, åtminstone lite grann. 
 
Bryt upp  
Jag drömmer en dröm som återkommer till mig ofta. Den handlar om att jag håller på att bryta upp tidigare relationer. Jag har frågat mig själv vad denna dröm står för och betyder. Kanske handlar den om att jag inte varit redo för en ny relation men att det är dags nu? Jag måste bryta upp på riktigt. Jag har så mycket sorg inom mig och jag har blivit så bränd. Bryt upp, bryt upp från allt gammalt. Du är mitt i livet och har framtiden framför dig.
 
 
 
Viken
Till top