Control this madness before it's too late

Allmänt, Bryta upp, Konst & Kreativitet, Poesi & Litteratur, Resor & Rekreation, Samhälle & Politik, Traditioner & Årstider / Control this madness before it's too late, Dystopi, Hedersdoktor, La la Land, Liv Strömqvist / Permalink / 0
Ibland tror jag att jag lever i en djurpark. Vaknar jag mitt i natten hör jag änderna och canadagässen kvacka högljutt nere vid sjön, ett stenkast bort. Måsungarna har vaknat och skriker på mat och de nya måsparen har anlett för att häcka en andra omgång. En och annan skata skriker i högan sky och förbi mitt fönster flaxar någon  tungt med långsamma vingslag. Visste man inte bättre skulle man kunna tro att det var flamingos, papegojor och en hel inhägnad full av undurlater. Ändå väljer jag att sova med öppet fönster och jag älskar det, jag älskar mina vilda djur, livet på landet mitt i stan. Om man går ut tillräckligt sent eller tidigt kan man få syn på bävern som bor här i viken.
 
Det har varit en fantastiskt skön helg. Jag har verkligen fått påbörja semestern med den vila jag behöver och nästan alltid börjar semestern med. För mig är det svårt att rivstarta, det har hänt att jag har gjort det vissa somrar men av erfarenhet vet jag att jag behöver ta det lugnt det första jag gör. Jag har gått och lagt mig i tid och sovit länge på morgnarna. Det har inte blivit bada av för det har inte varit någon riktig värme att tala om men i morgon väntar 32 grader och det ser jag fram emot. På midsommarafton tittade en granne förbi och vi bestämde oss för att duka upp till fest några timmar senare. Hon hade ett ärende på dagen och jag fick möjlighet att städa undan efter min hektiska vecka. Hon kom åter vid sextiden och vi åt sill och potatis, räkor och brietårta med frukt, nötter och honung. Det var kallt ute men vi bylsade på oss filtar och satt ute till nio, tio.
 
Efter att hon hade gått hyrde jag La la Land. Den tama ljudkvalitén på min tv gjorde att jag fick ett ryck och började mecka med mina kablar för att fixa till mitt surround system som varit ur funktion en längre tid. Jag har inte haft ork att krypa bakom tv:n och mixtra med kablar, är det något jag är paniskt rädd för så är det elektricitet, men min envishet är på något märkligt sätt ännu starkare. Så till slut fick jag till det och kunde se fillmen med musik som fyllde hela rummet. Igår blev det inte mycket på tv. Jag såg det senaste avsnittet av SKAM men sen fick det vara bra och jag gick och la mig i någorlunda god tid.
 
I onsdags avslutade jag mina besök hos terapeuten. Inte för alltid men för sommaren. Vi ses inte förrän i mitten av augusti och då har jag planerat att gå varannan vecka och inte varje som nu. Dels behöver jag snåla lite och vara mer sparsam med pengar och dels har jag kommit så långt i mina processer att det kan räcka att gå två gånger i månaden. Jag vill spara pengar till en resa i vinter och vet redan nu att jag kommer att ha två veckors semester över jul och nyår. Jag vill inte bara sitta hemma och läsa då. Förra julen kändes semestern i mellandagarna delvis bortkastad så nästa jullov vill jag använda den väl och åka i väg till ett varmt land. Konstigt att jag planerar det redan nu kan man tycka, men det gör mig motiverad att spara.
 
Det är bra att ha lite planer, för min del. Jag har levt lite för impulsivt den senaste tiden och strött pengar omkring mig till det jag känner för och har behov av för stunden. Jag tror att jag kanske har behövt ha det så och det jag handlat har varit av värde men nu behöver jag vara lite mer förnuftig. Detta är något jag jobbar med i terapin och jag lär mig ständigt att ta hand om mig och sköta om mig själv. Hur mycket får man dyka in i sig själv egentligen? Jag läste en rad i DN och fastnade vid en rad uttalad av en artist och poet som enligt DN "fortsätter analysera den moderna folksjukdomen narcissism som han, precis som alla vi andra, bär på".
 
Det fick mig att fundera på vår tid, på vårt speglande i oss själva, vår självfixering, egofixering. Allt som kan störa den egna utvecklingen och det egna självförverkligande blir en käpphäst för oss. Våra selfies, vårt navelskådande och vårt behov av att synas, bekräftas och gå till historien på ett eller annat sätt. Jag talar inte för alla men jag själv är definitivt en produkt av denna era. Min blogg är givetvis ett redskap för min egen egoboozt. Självklart vill jag dela med mig till andra av det jag har att ge, självklart tycker jag att jag har goda syften men jag är också en del av det här samhället.
 
En video fick mig att stanna till igår. En dystopi om den tid vi lever i. Jag ville skaka av mig videon och valde att släcka lampan och försöka somna i från den. Men nånstans är det ju den verklighet vi lever i. Vad ska vi se tillbaka på om tjugo år? Var är vi om tjugo år? Vart är vi på väg? Dystopier är viktiga. Det är inte så att jag vill plöja dem på Netflix men jag anser att de är viktiga precis som satiren är viktig. Vi behöver dem som ser saker och ting ovanifrån, de som ser vårt samhälle ur ett metaperspektiv och kan förutspå vart vi är på väg. För är det inte så att de flesta av oss flyr in i det som känns skönt för stunden? Det behöver inte bara vara att plöja serier eller exponera sig själv på sociala medier, det kan till och med handla om att man demonstrerar eller spottar ur sig åsikter, engagerar sig för välgörenhet. Vad är egentligen långsiktigt? Hur kan vi ändra riktningen för vart vårt samhälle är på väg?
 
Det är stora frågor och inget jag orkar konfronteras med dagligen. Nej, jag hör till dem som flyr men jag beundrar de personer som får oss att reflektera över nuet och framtiden. Liv Strömqvist är en sån person. Hon har en skarp blick för vart vi är på väg. På sitt oerhört intelligenta, knivskarpa och humoristiska vis kan hon genom sina illustrationer få oss att förstå i vems koppel vi hamnat. Vi tror att vi är fria individer men i själva verket styrs vi av osynliga krafter som många gånger manipulerar och duperar oss till fotknölarna. Bara jag får kolla min Netflixserie och åka till Palma på semestern är jag nöjd tänker jag. Men Liv Strömqvist måste läsas om och om igen. Den senaste boken är ett mästerverk och 2016 blev hon hedersdoktor vid Malmö högskola. Inte konstigt och helt rätt.
 
Vad jobbig hon är, tänker du kanske nu. På semestern och allt, nu vill jag läsa Brytupp.se och koppla av. Det vill ju jag med, så låt oss göra det. Men ta dig tid och titta på videon nedan och läs gärna Liv Strömqvist Uppgång & Fall som sommarläsning så kan du läsa deckare efter det. Jag ska läsa om den för den står här i min bokhylla och jag ska skärpa mig lite i sommar och inte vara fullt så navelskådande. Jag behöver blicka utåt och du får gärna hjälpa mig med det. Ha en riktigt fin semester kära läsare. På återseende från Palma.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Läs i sommar. Om du inte vet vad du ska börja med kan jag rekommendera Liv Strömqvist seriealbum Uppgång & Fall.
 
 
 
Geniala Liv Strömqvist
 
 

Behöver vi mer romantik i vardagen - eller?

Allmänt, Bryta upp, Film & Musik, Kärlek & Vänskap / Arvingarna, Downton Abbey, Elizabeth, HBO, ITV, Midsommar, Netflix, Svt, TV4, The Crown, The King's speech, The Queen, Victoria, Young Victoria / Permalink / 0
Det är dan före midsommar och jag kan äntligen pusta ut efter en lång vår och mycket arbete. Det var inte många kvar på jobbet när jag gick i dag vid halvfem och jag kunde bege mig hemåt. Ingen träning, ingen träff på stan, jag ville åka raka vägen hem. Jag längtade efter att få laga till en god potatissallad med halloumi och sätta mig på min balkong och njuta av sol och ledighet. Först fick jag stanna på apoteket och fixa det sista inför resan, lite medicin och några solskyddskrämer men sen kunde semestern börja.
 
Det har varit en vacker molnfri kväll och det känns faktiskt skönt att det inte blir något midsommarfirande med min vän och hennes familj som var tänkt i morgon. Min stackars vän har ramlat och brutit benet och är nu gipsad, och jag har bestämt mig för att hålla mig hemma istället. Jag är ledsen för hennes skull men för min del är det bara skönt att ta det lugnt efter en mycket ansträngande vecka. Jag ser rent av fram emot att få vila ut ordentligt för att sen tvätta och packa på lördag och söndag. På affären köpte jag lite av varje tills i morgon; sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök förstås, men även jordgubbar och glass. 
 
Jag har suttit här hemma och snyftat till en härligt romantisk dramaserie på TV4. Victoria, berättelsen om drottning Victorias första regeringsår i Storbrittanien. En näst intill lika välgjord produktion som The Crown. Netflix och HBO har blivit så stora nu och börjar konkurrera ut TV vilket verkar ha resulterat i att TV4 och SVT köper upp fler välgjorda dramaproduktioner än någonsin. Just nu har jag en riktigt bra serie att titta på varje kväll. Det blir inte att jag ser dem då, jag får se dem när det finns tid över och då har jag kanske två eller fler jag kan se på raken.
 
Victoria är hur som helst väldigt fin. Skådespelerskan som spelar Victoria är underbar och fast jag såväl vet hur förälskad Victoria ska bli i sin Albert är det ändå lika spännande varje gång jag ser detta skildrat. Även filmen Young Victoria med Emily Blunt handlar ju om samma drottning. En drottning som skiljer sig markant från den nuvarande, drottning Elizabeth som skildras i The Crown och The Queen. Jag är så svag för den här typen av välgjorda, brittiska kostymdramer och plöjer alla jag hör talas om: The King's speech, The Other Boleyn Girl, Marie Antoinette, Elizabeth och så självklart, Downton Abbey.
 
Mer romantik åt folket. Jag har aldrig klassat mig själv som en romantisk själ, tvärt om, men när jag tittar på den här typen av serier njuter jag gränslöst av de romantiska inslagen. Då ter sig mina favoritserier från Danmark som alldeles för socialrealistiska. Politik - vem orkar med det? Men så sitter jag där på måndagarna och tittar på Follow the Money eller Arvingarna och tänker att bättre än så här kan det bara inte bli. Men hur får man till lite romantik i sitt liv då? Det är väl den stora frågan.
 
Inte ens när jag var gift fungerade det särskilt bra. Kanske i mitt första riktigt passionerade förhållande. Då minns jag att romantiken var som en röd tråd i vår relation och jag fick 22 blodröda, riktigt stora rosor på min 22-årsdag. Kanske var det de största och de sista de hade i affären. Jag minns att vi hade romantiska resor, romantiska middagar, men det var också ett liv fyllt av kaos, med många tårar, bråk och ren tumult emellanåt. Det kom en dag när jag var tvungen att slita mig loss från allt det där. Jag var höggravid och hade ett barn jag behövde tänka på. Idag är jag glad och tacksam att jag inte lever i en liknande relation. När jag tänker tillbaka på den tiden och på mina senare relationer och äktenskap som i och för sig haft många ljusa stunder, känner jag ändå att jag klarar mig alldeles utmärkt utan romantik i mitt liv och gärna konsumerar den i lagoma doser från tv-såporna istället.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Jag är nog mer av en realist som gillar att njuta av livet här och nu. Kanske ingen motsättning till det romantiska men för min del måste det vara ärligt och sannt och inte en massa gester och poser som kan försvinna lika snabbt.
 
 
Är det ett café eller är det en bordell från någon av alla mina kostymfilmer, kan man fråga sig?
Nytorget
 

Det närmar sig

Allmänt, Mat, Natur, Resor & Rekreation, Traditioner & Årstider / Balkong, Balkonghäng, Cala Mayor, Halloumiburgare, Palma, Stockholm, Södermalm / Permalink / 0
Snart är det dags. Semestern närmar sig med stormsteg. Såhär års blir man plötsligt medveten om att det även finns ett slut eftersom semestern är begränsad även om den känns lång. Jag har fem veckor i år och ska passa på att njuta riktigt ordentligt, både här hemma i Sverige och utomlands. Som vanligt har jag tänkt stanna i Stockholm en hel del också. Två arbetsdagar kvar, sen midsommar och på måndag drar jag till Arlanda för att flyga till Mallis. Där blir jag kvar i tio dagar och efter en något ostabil dag längtar jag gränslöst efter sol, värme, stadigt väder och turkost hav. Just nu blåser det kuling här nere vid Hamnen och det går vita gäss på Mälaren. Jag har fått plocka in parasoll och annat från balkongen. Vinden knäpper i väggarna och dånar genom fönstren.
 
Det har dock varit många fina dagar och kvällar i Stockholm de senaste veckorna och i söndags var jag och en kompis ut på Ingarö. Där blåste det också och man fick lägga skor och väskor på sina madrasser och handdukar för att de inte skulle flyga iväg men det var varmt och soligt och jag badade i havet. Egentligen har jag inte råd att åka utomlands vilket straffar sig, men då jag inte hade möjlighet att åka någonstans i våras vågar jag inte riskera att få en dåligt sommar. Nu gungar båtarna kraftigt nere vid bryggan och jag kan tänka mig att båtägare snart kommer rusande för att kontrollera sina förtöjningar. Måsarna ligger stilla i vinden strax ovanför. Seglar utan att kunna styra riktning.
 
Ikväll har jag varit inne i stan och träffat en väninna och ätit halloumiburgare på en restaurang på Söder. Då var det lugnt och soligt och vi svettades i värmen från infravärmen. Men så slog det om snabbt och plötsligt och nu verkar lugnet vara på väg tillbaka igen. Det var mysigt att ses som alltid, jag njuter av de stunder jag får med mina fina vänner. Igår var jag hos en annan väninna och mös på hennes balkong.  Om en vecka sitter jag nere i Cala Mayor, strax utanför Palma. Jag har varit i Palma ett antal gånger men aldrig i Cala Mayor. Jag tyckte det var dags att utforska en ny del av Palmaområdet. Det gäller att bli vig och rörlig så att jag kan smörja mig själv på ryggen. Härom dagen missade jag några ställen och blev ordentligt bränd. Jag har inte för vana att åka utomlands mitt i  sommaren och har därför inte varit så utsatt för solen som man är mitt i sommaren, men det ska nog gå bra .
 
Dessutom längtar jag efter att bada i havet och ligga på en strand - i mindfulness - och njuta av den varma solen men såhär års lär det vara proppat med folk, inte så kul. Jag har varit bortskämd med folktomma stränder de senaste åren eftersom jag rest under lågsäsong. Bara på helgerna har stränderna varit rejält befolkade och då av spanjorerna. Under veckorna är det några turister men inte tillräckligt många för att fylla upp de milslånga stränderna längs Palmas kustremsa. Men innan dess är det sommar här och det gäller att ta vara på alla soliga och härliga sommardagar vi har. I morgon är det en vanlig dag - jag ska inte fira eller festa - och på torsdag blir det förutom jobb, tvätt och packning. Fredag, lördag, söndag vill jag kunna njuta av sol och bad och ledighet om jag kan.
 
 
Bryt upp, bryt upp! Sommarn är här nu och det är dags att ta vara på varenda liten stund!
 
 
 
Balkonghäng och bad i skärgårn är absolut nödvändiga ingredienser så här års.
 
Efter morgondopp i Mälaren
 
Till top